Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur tre Ensamkommande flyktingbarn upplevde det stöd de fick då de vistades på ett HVB-hem placerat i Mellansverige, i väntan på permanent uppehållstillstånd. Vi belyser i uppsatsen huruvida stödet har hjälpt ungdomarna att socialiseras in i det svenska samhället samt om de fick den hjälp de behövde för att uvecklas till självständiga individer..

Berättelser om att lära sig ett nytt språk Ensamkommande flyktingbarn berättar Stories about learning a new language ? Narratives from unaccompanied refugee children.

Syftet med denna studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur två HVB-hem för Ensamkommande flyktingbarn arbetar med jämställdhetsfrågor. Detta undersöktes genom fyra halvstrukturerade intervjuer med personal på HVB-hem för ensamkommande flickor och pojkar mellan 14-17 år. En kvinna och en man på respektive boende intervjuades. Intervjuerna spelades in och det transkriberade materialet analyserades utifrån socialkonstruktivistisk teori samt utifrån ett genusperspektiv. Resultatet av undersökningen visar hur stereotypa föreställningar kring kön konstruerades i det sociala arbetet med ensamkommande barn.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ensamkommande flyktingbarn och personal på ett urval av boenden, upplever de insatser som görs för att underlätta integrering i samhället, med fokus på skola, fritid och språk. Vi använde oss av fyra stycken halvstrukturerade intervjuer, med personal och boenden, fördelade på två olika boenden. Detta för att få en inblick i det aktiva arbetet med integration samt upplevelsen av huruvida det gett något resultat. Vi grundade vår analys på identitetsteorin samt systemteorin. Viktiga resultat var bland annat vikten av att hitta rätt personer när man som Ensamkommande flyktingbarn kommer till ett nytt land.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett HVB-hem för Ensamkommande flyktingbarn i Gävleborgs län arbetar för att främja Ensamkommande flyktingbarns integration. Fokus i studien låg på metoder och strategier samt svårigheter som verksamhetens företrädare upplever i sitt arbete. Metoden som användes var kvalitativ intervju och under arbetet hade författarna en hermeneutisk infallsvinkel och materialet analyserades utifrån systemteori. Resultatet visar metoder och strategier som berör trygghetsskapande, samhällsorientering och nätverksskapande. Svårigheterna berör till stor del balansen som de Ensamkommande flyktingbarnen måste hitta mellan de erfarenheter de bär med sig och den situation de befinner sig i idag.

Syftet med denna kvalitativa studie var att analysera hur socialarbetare som arbetar med Ensamkommande flyktingbarn praktiserar teorier och metoder utifrån lagar regler och förhållningssätt, samt att även ge en bild av vad de själva anser är viktigast i arbetet och mötet med dessa barn. Resultatet är baserat på 5 stycken djupintervjuer gjorda med socialarbetare som regelbundet möter Ensamkommande flyktingbarn. Vidare gjordes även jämförelser med tidigare forskning. Resultatet visar att varken lagar, metoder eller teorier anses vara det viktigaste i mötet med dessa barn. Kunskapen om lagar och regler är eftertraktad men inte så mycket satsad på.

Ensamkommande flyktingbarns erfarenheter är unika då de har upplevt svåra förhållanden på sin flykt till ett nytt land. Syftet med studien är att undersöka Ensamkommande flyktingbarns föreställningar och förväntningar på Sverige, upplevelserna av migrationsprocessen samt vilken framtidssyn de har. Studien bygger på data från två kvalitativa fokusgruppsintervjuer tillsammans med ensamkommande unga. Studien visar ungdomarnas föreställningar och förväntningar på Sverige innan flykten var få. Ungdomarna tog sig igenom svårigheter under flykten för att påbörja ett nytt liv.

Syftet med studien är att undersöka, förstå och reflektera kring de faktorer som kan ha bidragit till sex individers, som vid ankomsten räknades som Ensamkommande flyktingbarn, integrering in i det svenska samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativ metod då den dels möjliggör en djupare förståelse för oss men även då vi vill få fram deras subjektiva upplevelser av deras integration. Vi grundade vår analys på fem vetenskapliga artiklar samt teorier och begrepp så som; Angel & Hjerns (2004) Flyktingkrismodell, Beckmans (2011) Integrationsteori, Kamalis (2006) ?Vi? och ?Dom? teori, Goffmans (2006) Stigmateori och Berger & Luckmanns (2008) Socialisationsteori. Resultatet visade att respondenterna upplevde att språk var en viktig faktor i integreringen och att värdfamiljen haft en stor betydelse för dem.

Syftet med studien var att undersöka vad personal på HVB-hemmet i Lagan gör för Ensamkommande flyktingbarn, vilka känslor de ställs inför samt hur känslorna hanteras. Vi genomförde en kvalitativ studie där resultaten bygger på intervjuer och en observation. Personalen arbetar med att socialisera in ungdomarna i samhället. De finns till som stöd och försöker ge dem en meningsfull vardag genom att exempelvis uppmuntra ungdomarna till deltagande i fritidsaktiviteter.Personalen påverkas emotionellt av sitt arbete. De upplever främst glädje men det förekommer situationer där även frustration, oro eller otillräcklighet kan uppstå.

Det krävs mycket av en människa som måste fly sitt hemland. När dessutom ett barn flyr utan sina föräldrar eller andra anhöriga är det möjligt att barnet har tvingats av sin familj att ge sig av och familjen lägger allt sitt hopp till att barnet ska lyckas i västvärlden. Kraven och förväntningarna på dessa flyktingbarn är svåra att förstå. För att få en djupare förståelse för de Ensamkommande flyktingbarnens situation utformades studiens syfte till att undersöka hur personal på boenden för Ensamkommande flyktingbarn upplever barnens känsla av sammanhang, vilket föranledde frågeställningarna: 1) Hur upplever personalen att de Ensamkommande flyktingbarnens känsla av sammanhang ser ut? 2) Vilka faktorer anser personalen som inflytelserika för barnens känsla av sammanhang? I denna studie har en kvalitativ metod tillämpats, innefattande semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter som är personal på boenden för Ensamkommande flyktingbarn.

Dublinförordningen är en överstatlig EU-lag som reglerar asylansökningsprocessen inom unionen och grundar sig på principen om första land. Under uppsatsperioden publicerade EU-domstolen generaladvokat Pedro Cruz Villalóns Förslag till avgörande, som förespråkar en mildare behandling av gruppen Ensamkommande flyktingbarn som tar hänsyn till begreppet barnets bästa. Uppsatsens syfte är att problematiserar förhållandet mellan EU:s Dublinförordning och Ensamkommande flyktingbarn. Genom en diskursteoretisk analys av Cruz Villalóns förslag har två övergripande diskurser identifierats, dessa kallas i analysen för förstalandsförespråkarna respektive sistalandsförespråkarna. Diskurserna som återfinns i förslaget speglar två alternativa sätt att se på Ensamkommande flyktingbarn inom EU:s asyl- och flyktingpolitik.

Till Sverige kommer dagligen Ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.

Antalet Ensamkommande flyktingbarn har under senare år ökat i Sverige. Detta är en utsatt och sårbar grupp och forskning visar på en bristande hälsosituation hos dessa barn. Syftet med studien är att undersöka Ensamkommande flyktingbarns sociala nätverk och huruvida det finns tillgängligt som en skyddande faktor för barnets välbefinnande. Insamlingsmetoden som använts är kvalitativ intervju i form av halvstrukturerade intervjuer som genomförts med tre Ensamkommande flyktingbarn, varav alla pojkar. Intervjupersonerna har fått berätta om vilka betydelsefulla personer som ingår i deras nätverk och hur deras relationer ser ut.

Integration är en diskussion som är högt på agendan i Sverige. Mitt syfte har med denna uppsats varit att ta reda på hur Ensamkommande flyktingbarn får chans att integreras i Bromölla kommun. Mina frågeställningar har varit: I vilken grad har integrationsmålen uppnåtts? Hur kan implementeringsresultatet förklaras? På vilka sätt skulle man kunna utveckla verksamheten till det bättre i Bromölla? Jag har valt att använda mig av implementeringsteori och har mätt hur integrationsmålen implementerats i verkligheten. Implementeringsteorin jag har valt att använda är ?uppifrån och ner?.

Mathisen, Anna & Wallenborg Carina. Mottagande av Ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige ? en hermeneutisk textanalys. Pedagogik C 30hp VT09. Högskolan i Gävle.